Campus Cedervall – panelsamtal om skolmatsalen

PANELSAMTAL
TORSDAG 7:E DECEMBER
KL. 17.30-18.30 MED EFTERFÖLJANDE MINGEL
BAMBA, MARIA BANGATA 6

Varmt välkomna till ett matnyttigt panelsamtal om skolmatsalar!

Campus Cedervall är ett av våra forum för kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Målsättningen är att skapa en gemensam kunskapsbas och bredda våra kompetenser över disciplingränserna samt skapa möjligheter att utveckla spetskompetens och intern metodik.

MATSALEN – Skolans mest utmanande rum?
Att skapa en lugn och trygg måltidmiljö är bra och viktigt för både elever och personal.
Hur flexibel kan en matsal egentligen vara?
Finns det motstridiga intressen som påverkar hur vi utformar matsalen?
Den pedagogiska måltiden – jobbar vi med den?
Hur undviker man att matsalen blir ett bullrigt kaos?
Hur säkerställer man att elever med särskilda behov kan och vågar äta i matsalen?

Panelen består av
Anna Ellingsen – Cedervall arkitekter, skolhusarkitekt, specialist på NPF-anpassad lärmiljö
Anna Gathu – Cedervall arkitekter, inredningsarkitekt med erfarenhet av anpassning av matsalar
Martin Lindstaf – Cedervall arkitekter, storkökskonsult
Per Thunman – Per Thunman skolutveckling, fd. rektor
Ebba Jonasson/Simon Edwinsson – Delta akustik, akustiker

Välkomna!
Eventet hålls i Bamba på MBG6. Vi bjuder på lättare tilltugg, fakta och fördjupning! Du anmäler ditt deltagande genom att OSA till mailadress (se nedan), kom ihåg att meddela vid förhinder. Eventuell specialkost meddelas med fördel i samband med anmälan. Begränsat antal platser.

OSA senast den 4:e december till campuscedervall@cedervallarkitekter.se

 

Nyproduktion norr om polcirkeln

I Kirunas nya stadskärna arbetar våra arkitekter och landskapsarkitekter med två nya bostadskvarter, Kvarter 67 och Kvarter 69. Projektet omfattar 208 lägenheter fördelade på fyra huskroppar i fem våningar med två bostadsgårdar och parkeringsplatser enligt parkeringsnorm 1.1 för cykel, bil och skoter.

Båda kvarteren utförs med ett lamellhus och ett loftgångshus vardera med generösa innergårdar med lekutrustning, grillplatser och sittytor. Fasaderna utformas med en hög sockel i fibercement i botten. Träribbor och stående fjällpanel i olika riktningar skapar ett varierande skuggspel i takt med solens rörelse. En rytmisk fönstersättning och varierande takhöjder bryter upp mellan de olika volymerna och ger kvarteren ett varierat småstadsuttryck. Nyproduktion norr om polcirkeln är utmanande givet det arktiska klimatet. Snöröjning, upplag, fuktsäkerhet och låga temperaturer är alla viktiga faktorer i både val av material och utemiljöns utformning. I projektet är vi med och bygger en stad från grunden och fastigheterna utformas därför med hänsyn till den blivande kvartersstrukturen med gångstråk, grönområden och anslutande skoterleder.

Det aktuella området för kvarteret utgjordes innan etablering till stor del av naturmark, i huvudsak tallskog med träd av varierande ålder – några uppemot 200-350 år. I projektet har träd behållits i den utsträckning som varit möjlig ur etableringsperspektiv, framför allt gällande kvarter 69 där kvartersstrukturen gjort det möjligt för en stor del av tallarna att stå kvar. Detta skapar en närhet till natur och grönska och medför stora kvaliteter i såväl stadsbilden som för de boende. Kvarter 67 har en mer urban karaktär med större koppling till de stråk som knyter samman stadskärnan och stadsparken med friluftsområdet och det ”gröna fingret” i nordväst.

Växtvalen på båda gårdarna är anpassade efter platsens klimat och respektive växtplats ljusförhållanden. Växtbäddarna har utformats för att främja god etablering och växter med långsiktig hållbarhet. Växtjordens struktur ger rötterna bästa möjliga växtförhållanden för att därigenom öka deras naturliga motståndskraft mot sjukdomar, skadeangrepp, ogräs och extrema väderförhållanden.

Att arbeta med växter och planteringar i en så utmanande klimatzon som det subarktiska inlandsklimatet omkring Kiruna har varit mycket utvecklande och krävt en stor förståelse för biologins specifika förutsättningar. Många av de lärdomar som kommit ur projektet tar vi med oss i framtida arbeten, inte minst vad gäller växtval och främjandet av ekologisk och biologisk mångfald i extrema väderförhållanden – något som med den globala uppvärmningens ökande utmaningar blir alltmer relevant även på sydligare breddgrader.

Foto: Pär Olsson
Rendering: Playtime
Läs mer om projektet: Flyttleden – LKAB Samhällsomvandling

Konstprogram med historiska inslag

Inför den stora flytten av Hjalmar Lundbohmsskolan, Lärcentra och Kulturskolan i Kiruna tog vi fram ett konstprogram för befintlig konst från den gamla stadskärnan tillsammans med Kiruna kommuns antikvarie och kulturchef. Det gamla Stadshuset i Kiruna blev ett byggnadsminne 2001 men efter nya direktiv om flytt av stadskärnan ändrades beslutet av länsstyrelsen i Norrbottens län 2012. I byggnadsminnet beskrivs att byggnadens gestaltning i idé och konkret material skall tas tillvara på. Stadshuset ritades av arkitekt Artur von Schmalensee och inredningsarkitekt Folke Sundberg och invigdes 1963. Efter beslutet om rivning av byggnaden 2019 tog kommunen vara på möbler, inredningar och även konst från gamla stadshuset.

Tillsammans med verksamheten för Hjalmar Lundbomsskolan inventerades föremål från den befintliga skolan. Gymnasieskolan hade en stor samling uppstoppade djur som stod i montrar som verksamheten var mån om att få med sig till den nya skolan. Vi hittade lämpliga ytor för dem i nya montrar i den nya skolan, nära naturlinjerna.

Den gamla Stadshushallens väggar täcktes av ett tegel, murat i ett karaktäristiskt, kvadratiskt mönster. Teglet monterades ner för restaurering och har nu återförts som murade detaljer vid receptionsdiskens entré och vindfång. Därigenom skapas en mjuk övergång mellan såväl den yttre och inre miljön som det nya och gamla Kiruna.

I atriet placerades ett konstnärsprov av Karin Lind med make, Habitat tre solar.

I Stadshushallen satt även en stor tavla föreställande gruvberget Kiirunavaara, målad av Axel Sjöberg år 1905. Verket återställdes i sin helhet för att ta plats i skolans nya kärna.

I konstprogrammet ingick även en del återbrukade möbler, material och detaljer av känsligare karaktär. Dessa inkorporeras i mindre offentliga delar av byggnaden. För att på så vis skydda de sköra materialen från vardagligt slit. En päronpanel från Stadshusets Päronsal, har nu blivit väggbeklädnad i personalmatsalen på andra våningen med utblick mot atriets rymd. Munblåsta vägglampetter och en pendlad armatur från Orrefors, även de originaldetaljer, har placerats i matsalen och är som ett smycke i rummet. Ett bord och ljusa skinnstolar med en karm av trä har placerats framför panelen och skapar en harmoni i rummet.

Utanför den tidigare gymnasieskolan stod en rymdskulptur i metall, formgiven av Eric Ståhl 1977. Skulpturen har fått nytt liv i det offentliga rummet framför den nya skolans huvudentré, som genom sin placering i anslutning till stadsparken bildar en länk mellan byggnaden och resten av stadskärnan.

I arbetet med att ta fram den nya lösa inredningen gjordes en stor satsning på inventering och återbruk. Totalt placerades 87% av de inventerade möblerna ut i den nya byggnaden, 2657 möbler, vilket utgör 40 % av all möblering i hela byggnaden. Resterande 13% placerades inte ut då funktionsmått eller gestaltning inte höll ihop.

Foto: Pär Olsson

Himlens färgskiftningar speglar interiören

I den nybyggda Hjalmar Lundbohmsskolan i Kiruna har vi kommit till den tredje delen av gestalningskonceptet – himlen.

I den interiöra gestaltningen är stor omsorg lagd vid att skapa inbjudande och omhändertagande inomhusmiljöer som accentuerar naturelementen från gruvan och skogen. Konceptet har sin grund i himlens färgskiftningar och årsvisa karaktär, där naturtrogna och obehandlade material i samspel med kontrasterade kulörer framhäver de olika verksamhetszonerna. Med en skiftande palett över de olika rumsligheterna skapas en pedagogisk orientering, som ger varje zon och huskropp en unik identitetsmarkör utifrån dess läge och funktion.

I den fasta gestaltningen har stor vikt lagts vid att ta in historiska delar i den nya gestaltningen. Cafédisken och matsalsdisken har fått ett mönster som är hämtat från gamla stadshuset. I undertaken ses även detta mönster vid torgytorna.

I nästa inlägg visar vi hur återbruk haft en stor betydelse för projektet.

Foto: Pär Olsson

Press: Elevernas första intryck av nya skolan i Kiruna: ”Den har nya-bil-doften” | SVT Nyheter

Med gruvan, skogen och himlen som inspiration

I augusti invigdes den nya gymnasieskolan Hjalmar Lundbohmsskolan, Lärcentra och Kulturskolan i Kiruna. Cedervall arkitekter har jobbat gränsöverskridande med disciplinerna arkitektur, inredningsarkitektur, landskapsarkitektur och storkök.

Naturen runt Kiruna står för häpnadsväckande scener. Landskapet karaktäriseras av lågfjäll och granskogsbeklädda bergssidor, med Tuolluvaaragruvans lavar och torn som definitiva landmärken i nära anslutning till samhället. Norrsken, midnattssol, höstglöd och slående stjärnformationer skiftar över himlen i takt med årstidernas växlingar. Alla bidragande faktorer i den unika scenografin.

Vår målbild var att skapa mjuka övergångar mellan de olika miljöerna både ute och inne, såväl som mellan det gamla och nya Kiruna. Konceptets kärna är att Kunskapsstadens gestaltning ska reflektera såväl landskapet som lokal historia och identitet, för att på så vis upplevas som ett familjärt tillskott bland allt det nya. Gestaltningskonceptet står därför på tre ben där kulör, material och möblering valts med omsorg för att markera såväl elementens prägel som de olika zonernas karaktär.

Gruvan – Vi lät oss inspireras av en av världens största underjordiska malmgruvor när vi gestaltat utemiljön. Genom material som stål och sten i möbler och markbeläggningar associerar vi till gruvnäringen och Kunskapsstadens nära anknytning till lokal industri.

Skogen – Fasadernas utformning präglas av skogsnäringen. Materialen består i huvudsak av trä, med vissa inslag från gruvans kännetecken av stål och sten. I gestaltningen kan varje huskropp översättas till en avverkad stam utlagd på marken, med två tydliga särdrag: barken och kärnan. Långsidornas svartbetsade paneler symboliserar barkens omslutande skal, med utstickande vertikala träribbor som ger ytan skuggverkan och djup. Kärnan representeras i kortsidornas obehandlade paneler, där snittytans kännetecken av årsringar och sprickor gestaltas genom skarvarnas visuella markeringar.

Foto: Pär Olsson

PRESS – Nya gymnasieskolan slår upp portarna: ‘‘Helt fantastisk‘‘ – P4 Norrbotten | Sveriges Radio